Om ringmärkning

   

Ringmärkning är den vetenskapliga metod som bygger på att vilda fåglar fångas in och förses med en lätt metallring med ett individuellt nummer. På varje ring finns förutom numret en adress dit den som hittar ringen kan rapportera om fyndet.

På svenska ringar står det nuförtiden RIKSMUSEUM STOCKHOLM. Det fanns tidigare svenska ringar med olika adresser men sedan 1960 har alla svenska ringar samma adress.

Förutom metallringen används ibland som ett komplement olika typer av plastringar, till exempel färgade omärkta ringar som kombineras på olika sätt för att skapa en individuell färgkod för en specifik fågel. Denna typ av märkning är till exempel mycket användbar vid studier av enskilda individers rörelser på häckningslokalen och används regelbundet av forskare.

2019 års sällsynthet - en blåhake.

Den ringmärktes den 15 maj


Foto: Peder Kinberg

En annan typ av ring är de halsringar med individspecifika nummer som ibland används på större fåglar såsom gäss och svanar. Fördelen med dessa är att de kan avläsas på distans, till exempel med tubkikare, vilket gör det betydligt lättare att få in rapporter om återfynd. Denna typ av märkning används i mycket liten omfattning och inom ramen för speciella forskningsprojekt och administreras inte av riksmuseet. I dagsläget pågår flera projekt där man studerar sångsvan och fåglar märks i Finland, Danmark och Tyskland. Dessa fåglar observeras regelbundet när de passerar Sverige. 

Ringmärkningen i Sverige bedrivs av omkring 250 ringmärkare med assistenter vid 21 fågelstationer samt av omkring 450 enskilda ringmärkare fördelade över hela landet. Knappt 10% av ringmärkarna är kvinnor och majoriteten av dessa ringmärker vid fågelstationer. De allra flesta ringmärkarna märker fåglar på sin fritid men en mindre del använder ringmärkning som metod i vetenskaplig forskning.

Om du är intresserad av att lära dig ringmärka är en bra början att kontakta en fågelstation och be att få börja som assistent. Det finns ingen utbildning som ger rätt att ringmärka fågel utan det enda sättet är att lära sig genom att arbeta tillsammans med redan kunniga märkare. De ringmärkarkurser som ges vid vissa fågelstationer är dock ett bra komplement till den praktiska träningen i att hantera och "läsa av" fåglar.


Texten är hämtad från Ringmärkningscentralens hemsida med tillstånd från RC

Translation select

language

Vill du vara med? 

Ingen anmälan behövs, det är bara att komma. Vi börjar vid sextiden och tar ner näten fem timmar senare, om vi inte får mycket fågel förstås. Vid regn eller vind över 10 m/sek är det i regel ingen märkning. Hela familjen, barn och vuxna, är välkomna till en annorlunda upplevelse i natursköna Grosshamn.

Via den här länken kan du titta på årets bemanningsschema.


Obs! Om någon dag inte är ifylld, betyder det att ingen ringmärkning äger rum den dagen.

Märkningen kan också bli inställd sent på kvällen dagen innan. Så kontrollera alltid

schemat innan du lägger dig.


Vanligast 2016


Ängspiplärka


Ängspiplärkan, som ofta är en doldis i gräset, blev vår vanligaste fågel 2015. Det är mycket ovanligt för det har lövsångare varit sedan starten 2012. Antagligen lyckades ängspiplärkan bättre med häckningen i den kalla och blöta våren. Törnsångare var nummer 2 och lövsångare först på 3e plats.

Fotot taget av Peder Kinberg.